Hej alla bloggvänner!
Ja nu är man tillbaka hemma igen efter några dagar i Arboga hos lille Vilgot och hans föräldrar. Oj vad de ändrar sig på 1 månad!!
Jag körde upp på tisdag, på denna rastplats efter Karlskoga gjorde jag och Ztella ett stopp, solen lyste så fint över den lilla sjön! Jag tog en kopp kaffe och Ztella fick lukta på allt gott!
På Granön fick jag åter hålla lille Vilgot, hihi här ser han väldigt mät ut och ögonen blir små, antingen av blixten eller tröttheten som nog gjorde sig påminnd! Tänk att han redan är en personlighet, så liten man än är!
Vi tog oss några promenader, medans mamma Emma grejade med hästarna! Så gott att sova ute och gärna i stallet, där han kan sova i flera timmar!
Här står min trio i hästar, det är La Lavendel E, Cortina E och Courage E, döpta efter bilar och blommor! Lavendel och Curre är 2 år och Cortina 3 år.
Lite nytta gjorde jag allt..... sydde detta fodral i tyg av vaxduk, de har hundar som gärna ligger på soffan och vanligt tyg funkar inte , så vi köpte vaxduk och sydde, bara att torka av. Men det var inte helt enkelt att sy, ska jag säga, men det blev helt Ok i slutändan!
Sydde gardiner till hallen, vilket brydderi vi hade med gardinstängerna till ett vinkelfönster ;) inte det lättaste att få till ordentligt, fick kapa av och mäta om igen, ja många goa skratt fick vi, ett tag hade vi tre karlar som stog och tittade på oss, de väntade nog bara på att alla våra mätningar skulle bli fel.....;) men tji fick de!
Morfar var oxå med, han såg till att hästlastbilen kom in under tak, då den inte ska användas så mycket denna vinter, lite pyssel med en stor lastbil att få plats både på höjd och bredd!
Nu har jag en stor gosig katt som trampar runt på tagentbordet och tycker jag ska ägna mig åt honom!
I morgon ska jag på middag och sedan se på Joe Labero, hoppas jag inte försvinner i något trick utan kan återkomma till bloggen!!!!
Ha en fin helg alla goa vänner och ni tre, ni vet vem, hoppas era paket har kommit och att allt var som det skulle! Och tak för kommentarer om mitt hus, ja det är nog orginellt men har man bott i 30 år där så tänker man inte direkt på husets utsida!! Kram Iréne
Etiketter: Barnbarn